C stridsmedel
•
"I största hemlighet skulle Sverige tillverka såväl senapsgas som nervgiftet sarin. Produktionen skulle ligga på ton dödlig stridsgas - årligen!"
Direkt efter första världskrigets slut förbjöds stridsgas som vapen. Tiotusentals soldater hade av detta vapen blivit blinda, fått sin hud uppbränd och sina inre organ sönderfrätta. De blev invalidiserade för livet men här hemma ville Sverige gå åt motsatt håll och gav klartecken att börja forska om stridsgas i syfte att tillverka stridsgas i stor industriell skala.
På tre olika platser i landet fanns kemilaboratorium som försökte få fram dödlig stridsgas på enklaste och billigaste sätt. Efter andra världskriget var forskningen klar och nu skulle man ta fram stridsgas i stor industriell skala i enorma mängder, ton dödlig giftgas om året! Den svenska regeringen var i största hemlighet som besatta att göra Sverige till en "neutral supermakt" med såväl kärnvapen som stora mängder stridsgas. Utå
•
CBRN-krigföring
CBRN-krigföring, tidigare ABC-krigföring, CRO-krigföring och NBC-krigföring, krigföring med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) eller nukleära (N) stridsmedel. Dessa vapen räknas samtliga som massförstörelsevapen i och med att de sällan är specifika men har potential att orsaka stora skador.
Även förkortningen CBRNE förekommer där (E) då står för explosiva ämnen.
Kemiska, och framförallt biologiska, vapen kallas ibland "fattigmans kärnvapen". De har varit aktuella ännu på talet i form av spridning av mjältbrand i USA samt genom hot om användande i Irak eller fruktan för attacker från terrorister.
Forskning kring, samt produktion och spridning av dessa vapenslag regleras av konventioner.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har förstärkningsresurser för hantering av CBRN.[1]
Kärnvapen
[redigera | redigera wikitext]Kärnvapen bygger på en kedjereaktion vid atomklyvning (fission) eller atomsammanslagning (fusion).
Kärnvapen har använts vid två tillfällen under Andra världskrigets slut: av USA i Hiroshima och Nagasaki i Japan år Förutom detta har det skett ett stort antal provsprängningar. Kärnvapen innehas av USA, Kina, Rys
•
Kemiska vapen
Kemiska vapen, eller C-stridsmedel är vapen som baseras på kemikaliers giftighet, ofta i struktur av stridsgas. Exempel vid detta existerar bland annat nervgas, senapsgas och tårgas. Användning från kemiska vapen i konflikt (inklusive icke-dödliga som mot exempel tårgas) är förbjudet enligt folkrätten.
Kemiska vapen räknas såsom massförstörelsevapen, dit också biologiska och radiologiska vapen samt kärnvapen hör. Se även CBRN-krigföring.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Under inledande världskriget användes kemiska vapen i massiv omfattning. undertecknade många stater Genève-protokollet likt förbjöd krigföring med kemiska vapen. Protokollet förbjöd dock ej tillväxt, tillverkning alternativt lagring från kemiska vapen, och detta fanns ingen kontrollmyndighet likt kunde genomdriva förbudet. Genève-protokollet byggde vidare på Haagkonventionerna från , som förbjöd användningen från gifter inom krig samt spridandet från giftig gas med projektiler.
Med undantag för Japans krig inom Kina, användes kemiska vapen inte beneath andra världskriget. Dock byggde de krigförande staterna upp stora lager med kemiska vapen på grund av att behärska vedergälla eventuella kemiska angrepp. Efter kriget dumpades st