Hur stort är ett prisbasbelopp 2021
•
Kakor på Försäkringskassan
Basbelopp
Prisbasbeloppet för kalenderår är 52 kronor.
Prisbasbeloppet används för för att beräkna flera av ersättningarna du är kapabel ha riktig till ifrån Försäkringskassan. detta gäller ifrån januari varenda år utifrån prisutvecklingen inom samhället.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Högsta möjliga SGI: kronor
Lägsta möjliga SGI: 12 kronor
Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) kunna vara högst 10 gånger prisbasbeloppet
och lägst 24 procent från prisbasbeloppet.
Läs mer om SGI
Sjukpenning
Högsta belopp: 1 kronor per dag
Högsta belopp för arbetssökande: kronor per dag
Lägsta belopp: 27 kronor per dag
Om du besitter varit sjukskriven ett kalenderår eller längre sänks ersättningen. Undantaget existerar om ni har ett allvarlig sjukdom.
Sjukpenning efter en år
Högsta belopp: 1 kronor per dag
Lägsta belopp: 25 kronor per dag
Beloppen på denna plats gäller kalenderdagsberäknad sjukpenning. Vissa situationer kräver dock för att sjukpenning arbetstidsberäknas. Det betyder att sjukpenning betalas ut för dem dagar alternativt timmar då du skulle ha arbetat. Kontakta oss om ni är osäker på vilket som gäller för dig.
Läs mer ifall sjukpenning
•
Prisbasbelopp (PBB) är ett värde (i kronor) som varje år fastställs av regeringen med målsättning att spegla prisutvecklingen i samhället. Beloppet används för olika beräkningar i samhället och framförallt inom pension- och försäkringssegmentet.
Justeringar av prisbasbelopp påverkar förmåner, skatter och ersättningar. Ett exempel som berör många är hur stor föräldrapenningen är.
Prisbasbelopp inom försäkringar
I denna artikel kommer vi fokusera något mer på hus prisbasbelopp påverkar och fungerar inom försäkringar. Vi på har i snart tre år underlättar och gjort information om försäkringar mer tillgänglig och lättläst för svenska befolkningen, och det kommer vi fortsätta med idag.
Prisbasbelopp nämns i Lag om försäkring och justerar din ersättning. Ett mycket vanligt exempel är för livförsäkringar där ersättningen reglerar utefter prisbasbelopp. Ofta kan du se i dina villkor att ersättningen benämns som 30 prisbasbelopp.
För att konkretisera exemplet skulle ersättningen med 30 prisbasbelopp år vara 1 kr. Prisbasbelopp år är 47 kr. Beräkningen är då 30 x 47 = 1 kr.
Prisbasbelopp tidigare år
Varje år justeras prisbasbeloppet och ofta till det högre på grund av
•
Ett prisbasbelopp är ett belopp som används för att spegla den ekonomiska utvecklingen i samhället och som ska spegla utvecklingen på priserna. Prisbasbeloppet används för massa olika beräkningar och därför behöver priset justeras varje år. Hur mycket som delas ut till folk med sjukpenning, sociala bidrag och så vidare är ofta beräknade utifrån prisbasbeloppet. År var prisbasbeloppet 47 SEK. Det är regeringen som fastställer detta belopp varje år och det brukar höjas med mellan till kronor. Beloppet baseras på konsumentprisindex. Det måste höjas för att det ska matcha inflationen i samhället. Om prisbasbeloppet inte skulle höjas så skulle det i realiteten sänkas. Detta för att inflationen gör att varje krona blir lite mindre värd varje år. kronor idag är lite mindre värt relativt sett än vad det var för 2 år sedan. Nästan varje år är det inflation i samhället. För att den inte ska bli för kraftig så reglerar riksbanken räntan bland annat och allt under 2 % inflation anses vara okej. Därför behövs en årlig höjning av prisbasbeloppet.
När används prisbasbelopp?
Som sagt finns det flera situationer där prisbasbeloppet används och vi ska försöka konkretisera detta här. Ett exempel