Lm ericsson väggtelefon hur öppnar man
•
När Lars Magnus Ericsson i april startade sin elektromekaniska verkstad i Stockholm kände han inte till att uppfinningen av telefonen hade gjorts någon månad tidigare i Amerika. Det var den 14 februari som Alexander Graham Bell lämnade in patentansökan på sin epokgörande telefon och den 10 mars som hans medarbetare, instrumentmakaren Watson för första gången tydligt hörde Bells röst i telefonen, när han yttrade de nu klassiska orden: "Mr Watson, come here, I want you". Det första omnämnandet i den svenska pressen av den märkliga uppfinningen stod att läsa i Dagens Nyheter den 30 september Det var ett kort referat av ett föredrag som den framstående engelska fysikern William Thomson hållit efter hemkomsten från ett besök i Förenta staterna, där Bell på världsutställningen i Philadelphia demonstrerat sin uppfinning.
Bell som var jämnårig med Lars Magnus Ericsson hade i början på talet utvandrat från Skottland där hans far var professor i fonetik i Edinburgh. Han fortsatte i USA de s
•
Lars Magnus Ericsson
Lars Magnus Ericsson, ofta L. M. Ericsson, född 5 maj vid Nordtomta gård i Värmskogs socken, Värmlands län, död 17 månad på Hågelby gård inom Botkyrka inom Stockholms län, var enstaka svenskuppfinnare samt företagare.
Ericsson är maximalt känd såsom grundare från Ericsson beneath namnet Telefonaktiebolaget LM Ericsson.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt
[redigera | redigera wikitext]Lars Magnus Ericsson fanns son mot hemmansägaren Erik Ericsson (–) från Vegerbol i Värmskog och Maria Jonsdotter (–) från Mosterud i Stavnäs socken. han föddes inom Värmskog, mellan Grums samt Arvika, samt växte upp i den lilla byn Vegerbol. Hans födelsehem existerar idag en museum, LM Ericssongården.[1] Då Ericsson fanns tolv kalenderår avled fadern och denne var tvungen att börja arbeta.
Arbete
[redigera | redigera wikitext]Ericsson arbetade som rallare och gruvarbetare, både inom Sverige samt Norge. kalenderår flyttade familjen till huvudstaden och han tog sysselsättning vid Öller & Co[2], som huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning. Efter sex år () fick han tack vare sina färdigheter stipendium på grund av att gå vidare utbilda sig utomlands. han åkte mot Schweiz samt Tyskland. Bland a
•
Denna är den första artikeln i en serie om telekommunikation på svenska järnvägen.
På Radiomuseets telefonavdelning finns en väggtelefon med svart plåtkapsling (RM), som den tidigare ägaren kallade för Farmor Anka-telefon. Den ligger på ett bord, bland annat för att ge besökare möjlighet att studera hur en gammal väggtelefon ser ut och fungerar inuti. Apparaten är i själva verket tillverkad av LM Ericsson, har typbeteckning AB, och med ledning av ett serienummer är tillverkningsåret troligen Plåtkapslingen gjorde att modellen främst användes i fuktiga och krävande miljöer, bland annat som telefonförbindelse mellan stationer och banvaktsstugor hos SJ i början av talet. Med denna telefon som utgångspunkt tänkte jag berätta mera om kommunikation i samband med järnväg och spårbundna fordon, bland annat illustrerat med egna bilder från en plats med pedagogiskt visad information i ämnet: Kommunikationsavdelningen på Järnvägens museum i Ängelholm.
Startåret för det svenska järnvägsnätet brukar anges till Detta år invigdes de två första delarna av stambanenätet, Malmö-Lund och Göteborg-Jonsered. Samma år invigdes också de första privatbanorna med lokdragna tåg, Fryksdalsban