När sätts betygen ht 2018

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F.

A-E är godkända betyg medan F existerar ett icke godkänt betyg.

Om läraren saknar underlag på grund av att utföra en granskning av enstaka elevs kunskaper, på bas av för att eleven varit frånvarande, sätts inget bedömning, utan indikeras med en streck (-) i betygsdokumentet.

• Betygen A, C och E sätter läraren när dem kunskaper vilket eleven visar motsvarar detta som beskrivs i kunskapskraven för respektive betygssteg.
• Betyget D sätter läraren om enstaka elevs kunskaper motsvarar detta som beskrivs i kunskapskravet för betyget E samt övervägande delen av detta som beskrivs i kunskapskravet för betyget C.
• Samma sak gäller på grund av betyget B, men då ska eleven ha demonstrerat de kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget C samt till övervägande del detta som står i kunskapskravet för betyget A.

Läraren förmå använda varenda steg inom betygsskalan varenda gång denna eller han sätter en betyg.

• Det betyder att ett elev kunna få en A inom betyg redan i årskurs 6 alternativt 7.
• Läraren sätter ett nytt betyg varenda termin.
• Om ett elev får betyget A i en ämne inom slutet från vårterminen inom årskurs 6 betyder ej det för att eleven automatiskt har en A inom det ämnet i slutet av höstterminen i

  •

  Skolbetyg i Sverige

  Skolbetyg i Sverige har sett olika ut genom åren.

  Perioden –

  [redigera | redigera wikitext]

  På läroverken infördes en fyrgradig betygsskala där betygen sattes i förhållande till hur väl eleven klarat kursplanen.

  A	Berömlig insikt
  B	Godkänd insikt
  C	Försvarlig insikt
  D	Otillräcklig insikt

  I läroverken fick eleverna även betyg i uppförande:

  A	Stadgade seder och berömligt uppförande
  B	Jämnt och stadgat uppförande
  C	Oklanderligt uppförande
  D	Lättsinnigt och ostadigt uppförande

  Perioden –

  [redigera | redigera wikitext]

  I folkskolan infördes en sjugradig skala av bokstavsbetyg.^[1] Betygen avsågs vara absoluta, det vill säga kopplade till läroplanen^[1]),^[2] till skillnad från de därpå följande relativa betygen och dagens målrelaterade betyg. Betygsskalan infördes även i läroverken.^[1]

  Betygsstegen var följande:^[2]

  A	Berömlig
  a	Med utmärkt beröm godkänd
  AB	Med beröm godkänd
  Ba	Icke utan beröm godkänd
  B	Godkänd
  BC	Icke fullt godkänd
  C	Underkänd/Otillräcklig

  Till dessa kan också läggas:

  … vilket inte var ett off

  •

  Målrelaterade betyg

  Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. () Motivering: Sexgradiga betyg enligt års läroplaner nämns inte Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

  Målrelaterade betyg infördes i den svenska grundskolan, gymnasiet och komvux – för att ersätta den tidigare 5-gradiga relativa betyg-skalan. I samband med detta utfärdades först lokalt på varje skola, sedan centralt på Statens skolverksbetygskriterier, vilka ska vara till grund för den betygsättning som sker i skolan. I betygskriterierna anges vad eleven ska ha uppnått för att få betygen Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Från finns också centralt fastställda betygskriterier för betyget Mycket Väl Godkänd (MVG). De elever som på gymnasiekurser inte uppnått kraven för Godkänd och underlag för det finns ges betyget Icke Godkänd (IG).

  Om elev vid gymnasieskolan har för hög frånvaro för att läraren ska ha en uppfattning om elevens kunskaper sätts inget betyg, inte ens betyget IG.

  På grundskolan existerar inte betyget IG de jure. Har eleven inte uppnått kra

•